År 1903 avslutar en liten amerikansk pojke vid namn Ralph Bates Silloway sitt brev till jultomten med en märklig mening: ”Jag spanar efter dig i kaminen varje kväll.” Han hade förstått regeln: jultomten kommer den väg som röken går ut, även när det bara finns ett rör kvar.
Regeln är inte alls självklar. En besökare som sotar ner sig för att komma in, trots att det finns en ytterdörr, är faktiskt ganska märklig. Ändå har den en lång historia, byggd av en härd som värmde hela familjen, nissar som tog vägen genom rökgången, en biskop som kastade in guld i hemlighet och några författare i New York. Våra arkivarier har lagt aktens handlingar i ordning.
Varför tar jultomten vägen genom skorstenen?
För att den öppna spisen i århundraden var husets mittpunkt. Där lagade man maten, där värmde man sig, där berättade man historier. Franskan bär spår av det: Trésor de la langue française daterar ordet ”foier”, som betecknar eldstaden, till omkring 1135, och belägger 1572, hos Ronsard, betydelsen ”plats där en familj bor”. Härden, ”le foyer”, är på en gång elden och de som lever runt den.
December förstärkte den rollen ytterligare. Medeltidsforskaren Karin Ueltschi vid universitetet i Reims citerar Maupassant, som såg månaden som ett ”svart hål längst ner i året”, då man bommar igen hemma ”vid härden”. Det var där man eldade julbrasan, en sed som en student från Basel beskrev utförligt för första gången 1597, och som, påminner hon, förutsatte en härd i huset.
På natten var dörren reglad och fönsterluckorna stängda. Rökgången var den enda öppningen mot utsidan, och framför allt mot himlen. För en gestalt som reser genom luften är det den mest logiska ingången som finns: han landar på taket, och vägen går rakt ner till den plats där familjen har ställt sina skor.
Vem kom ner genom skorstenen före jultomten?
Jultomten uppfann inte den vägen. Tidningen Mental Floss, som har samlat traditionerna kring ämnet, citerar en fransk lärd från 1400-talet, Petrus Mamoris, som menade att häxor, nissar och deras likar inte tog sig in i husen genom väggarna utan genom skorstenen. I renässansens sagor dyker féer upp genom rökgången, och häxor flyger ut den vägen på sina kvastar till sabbaten.
- I Skottland och England städar browniern, ett husväsen, medan familjen sover, och kommer och går samma väg: genom skorstenen.
- I Slovenien kommer skraten, ett väsen som kan byta skepnad, ner genom rökgången i flammande form för att ge rikedom åt de familjer han tycker om.
- Hos kelterna är bodachen ett skrämselväsen som smyger in genom skorstenen för att röva bort olydiga barn.
- I Grekland kommer kallikantzaroi, busiga småväsen, ner genom skorstenarna under de tolv dagarna mellan jul och trettondedagen.
- I Pennsylvania, bland de tyska invandrarna, skrämmer Belsnickel stygga barn; Philadelphia Gazette skriver den 19 december 1827 att han ”smyger ner genom skorstenen vid féernas timme, vid midnatt”.
I Italien gör Befana likadant natten mellan den 5 och 6 januari, när hon fyller snälla barns strumpor. Vi berättar hennes historia i julklappsutdelare runt om i världen. Jultomten kommer alltså till ett hus där skorstenen sedan länge är dörren för nattens besökare, goda som onda.

Kastade Sankt Nikolaus verkligen guld ner i en skorsten?
Den mest kända legenden om Nikolaus, biskop i Myra och enligt traditionen född omkring år 270, handlar om en ruinerad far som inte har råd med hemgift åt sina tre döttrar. Utan hemgift kan de inte gifta sig. Tre gånger, om natten, låter biskopen en säck guld komma in i huset utan att visa sig. Vi berättar om hans liv i vem var Sankt Nikolaus.
Guldets väg skiftar mellan versionerna, och St. Nicholas Center, som samlar berättelser om helgonet, publicerar båda. I den långa versionen kommer den första säcken in genom ett öppet fönster och landar i en strumpa som hängts på tork framför elden. I den korta versionen för barn läggs den första säcken på tröskeln, den andra kastas ner i skorstenen, och den tredje kommer in genom ett fönster medan fadern håller vakt.
Enligt Mental Floss talar de gamla versionerna mest om fönstret, och skorstenen tar över senare. St. Nicholas Center påpekar att vissa versioner talar om en sko snarare än en strumpa, vilket skulle förklara den europeiska seden att ställa fram skor åt helgonet.
Den seglade in genom ett öppet fönster och landade i en strumpa som hängts framför elden för att torka.
Varför ställde man sina skor framför spisen?
Långt före strumporna fanns skorna. St. Nicholas Center beskriver den gamla seden att lägga nötter, äpplen och godsaker i skor som ställts vid sängen, på fönsterbrädan eller framför härden. På 1600-talet var seden väl etablerad i Förenade Nederländerna, vilket en berömd målning visar.
Rijksmuseum i Amsterdam har en scen från en sådan morgon. I ”Sankt Nikolaus-festen”, målad av Jan Steen mellan 1665 och 1668, håller en liten flicka hårt i en hink full av godsaker, medan en pojke gråter till vänster: han har bara hittat ett ris, en knippe kvistar, i sin sko. Vid spisen sjunger några ungdomar en Sinterklaassång.
I Frankrike var det träskon eller skon. Office québécois de la langue française noterar det i sitt uppslag om julstrumpan: hos fransmännen ställde barnen en träsko eller en sko vid sängen eller spisen. George Sand, född 1804, berättar i Histoire de ma vie, utgiven 1855, att hon väntade på att ”den lille julfadern” skulle komma ner ”genom spisens rör”, och att hennes första blick nästa morgon gällde skon ”vid härdens kant”. Där hittade hon en liten kaka, en apelsin eller ett vackert rött äpple.
Detaljen spelar roll. I Frankrike i början av 1800-talet tar julfadern redan vägen genom rökgången, flera år före den amerikanska dikten från 1823. Den upphängda strumpan är däremot en anglosaxisk vana, som vi följer steg för steg i historien om julstrumpor.

När började jultomten komma ner genom skorstenen?
I USA byggdes idén upp i New York under ett femtontal år. År 1809 gav Washington Irving ut sin New Yorks historia, där holländska familjer hänger upp en strumpa ”i skorstenen” kvällen före Sankt Nikolaus dag och hittar den fylld på morgonen. I de reviderade upplagorna som följde nöjer sig helgonet inte längre med att släppa ner gåvor i sina favoriters skorstenar: en natt om året, skriver Irving, ”ramlar han ner genom skorstenarna” hos patriarkernas ättlingar.
- 1809Washington Irving beskriver strumpan som hängs upp i skorstenen kvällen före Sankt Nikolaus dag.
- 1810Till New-York Historical Societys Sankt Nikolaus-middag låter John Pintard Alexander Anderson göra en bild av helgonet, med godsaker i strumpor som hänger vid spisen.
- 1821Häftet The Children's Friend, utgivet av William B. Gilley, låter släden flyga ”över skorstenarna”; en gravyr visar den uppe på ett tak.
- 1823Troy Sentinel publicerar utan signatur ”A Visit from St. Nicholas”, där besökaren kommer ner genom skorstenen och far upp samma väg.
Dikten från 1823 gör idén till en scen. Strumporna är ”omsorgsfullt upphängda vid spisen”, besökaren kommer ner ”med ett skutt”, och hans pälskläder är ”nedsmutsade av aska och sot”. Han fyller strumporna under tystnad, lägger sedan ett finger mot sidan av näsan, nickar och far upp genom rökgången. Texten, som tillskrevs Clement Clarke Moore 1837 och togs med i hans samling 1844, berättas i detalj i historien om ”The Night Before Christmas”.
Ner genom skorstenen kom Sankt Nikolaus med ett skutt.
En detalj gör scenen trovärdig: hos Moore är besökaren en ”glad gammal alv”, med en ”miniatyrsläde” och ”åtta pyttesmå renar”. En liten gestalt tar sig lätt igenom en rökgång. När illustratörerna, med Thomas Nast i spetsen från 1863, ger honom en mans storlek blir skorstenen plötsligt trängre. Krönikören Justin Fox ser där ursprunget till den föga sannolika bilden av en ståtlig man som fastnat i en rökgång.
Hur tar sig jultomten in i ett hus utan skorsten?
Frågan är nästan lika gammal som dikten. Enligt tidningen New England Today spreds gjutjärnskaminerna i USA på 1830- och 1840-talen: de var mer sparsamma än den öppna härden och behövde bara ett smalt rör, och barnen undrade om jultomten kunde krypa genom ett kaminrör.
År 1893 oroade sig en ledare i Harper's Weekly över saken: när den täta kaminen kom borde man ha ordnat ”ett annat sätt att komma in än skorstenen” åt helgonet. Tio år senare spanade Ralph Bates Silloway fortfarande efter sin jultomte i kaminen. I dag är problemet större. Krönikören Justin Fox på Bloomberg noterade 2020 att bara 39 procent av de nya småhus som byggdes i USA 2019 hade en skorsten, den lägsta siffran sedan Census Bureau började mäta det 1973.
Familjernas svar
- Den magiska nyckeln: jultomten öppnar ytterdörren med en särskild nyckel. Sajten Romper beskrev den 2019 som en jultradition, att presentera för barnen i ett brev eller en adventskalender.
- Fönstret: Justin Fox familj lämnade ett på glänt varje julafton.
- Kaminen eller dess galler: 2023 förklarade en sexårig flicka från Vermont för New England Today att jultomten, som är magisk, tar sig in genom kaminens små hål.
- Dörren och reservnyckeln: en pojke från Maine, vars skorsten är igenmurad, försäkrade samma tidning att han använder reservnyckeln.
- Helt enkelt magi: den förklaring som de flesta föräldrar väljer, förutsatt att barnen sover.
På kvällen den 24:e visar Santa Tracker hans runda från tak till tak, med eller utan skorsten. Och för en annan logistisk fråga som ofta dyker upp kan du läsa hur jultomten delar ut alla julklappar på en natt.
Källor
- Mental Floss, ”Why Does Santa Claus Come Down the Chimney?”, 2018
- New England Today (Yankee), ”Hearth of the Matter: A Timeline of Santa's Fireplace Challenges”, 2023
- St. Nicholas Center, ”Three Impoverished Maidens”
- St. Nicholas Center, ”The Legend of Saint Nicholas”
- St. Nicholas Center, ”Origin of Santa Claus”
- Rijksmuseum, Jan Steen, ”Sankt Nikolaus-festen”, 1665-1668
- Karin Ueltschi, ”Quand tu descendras du ciel”: mythologies des enfances et de Noël, Revue Silène, 2024
- Lexilogos, ”Père Noël” (utdrag ur George Sand, Histoire de ma vie)
- Office québécois de la langue française, Vitrine linguistique, ”bas de Noël”
- CNRTL, Trésor de la langue française, etymologin för ”foyer”
- Project Gutenberg, Washington Irving, ”Knickerbocker's History of New York”
- Wikipedia, ”Old Santeclaus with Much Delight”
- Project Gutenberg, ”'Twas the Night before Christmas: A Visit from St. Nicholas”
- The Herald (Bloomberg Opinion, Justin Fox), ”With fewer chimneys in houses, what's Santa to do?”, 2020
- Romper, ”What Does Santa Do Without A Chimney? He's Magic”, 2019
- evangelisch.de (epd), ”Warum Schornsteinfeger als Glücksbringer gelten”, 2025



